Ny medicinsk avhandling om effekten av självkännedom

Ny medicinsk avhandling om effekten av självkännedom
2009-03-26 09:27
På Karolinska Institutet den 12 mars 2009 försvarade läkaren och terapeuten Lotta Fernros sin LIC-avhandling "Improving quality of life using mind-body therapies: The evaluation of a course intervention for personal self-awareness and development".

Sedan 1985 kommer människor till kursgården Mullingstorp utanför Norrköping för att öka sin självkännedom. Med kroppspsykoterapi, meditation och relaterande övningar får de perspektiv på sina liv samt kraft och stöd att förändra livet i positiv riktning. På gården är 7-dagarskursen "Möt Dig Själv steg 1" kärnan i verksamheten.

I samband med personligt deltagande träffade Lotta kursdeltagare som berättade om förbättrad livskvalitet efter avslutad kurs:
- Det behövs mer vetenskaplig forskning på alternativa och komplementärmedicinska behand lingsmetoder (CAM). Målsättningen med mitt forskningsprojekt var att göra en vetenskaplig utvärdering av en sådan CAM-metod, kursen som bedrivs på Mullingstorp. Då får de många intresserade personerna ett bättre kunskapsunderlag för sina val av behandlingar.

Känslornas betydelse för det personliga hälsotillståndet
Avhandlingen består av två delstudier om sambandet mellan kropp och själ. Studierna fokuserar på hälsorelaterad livskvalitet, särskilt känslornas betydelse för det personliga hälsotillståndet samt människors upplevelse av livets begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet - som tillsammans ger en känsla av sammanhang. Underlaget för Lottas avhandling hämtades in på Mullingstorp från 1997 till augusti 2001. Undersökningarna bygger på enkätfrågor där Lotta har jämfört hälsa och livskvalitet strax innan "Möt Dig Själv steg 1" med exakt samma frågor efter sex månader.

Studiegruppen
Studiegruppen bestod av 107 kvinnor och män i åldern 20-70 år. Innan kursen skattade de sin hälsa oväntat lågt i jämförelse med den svenska genomsnittsbefolkningen. Särskilt det känslomässiga hälsotillståndet liksom känslan av sammanhang var på samma låga nivåer som för personer med kroniska sjukdomar, tydande på att personerna då var i en kris. Sex månader senare var den kognitiva och känslomässiga livskvaliteten påtagligt förbättrad, upp mot normala befolkningsvärden. Även användningen av psykofarmaka minskade något.

Slutsatser
Lotta avslutar: - Jag är specialist i allmänmedicin (husläkare) sedan 18 år. Jag har i mitt arbete tydligt känt att människor måste vårda både kropp, själ och relationer för att hålla sig friska. Under ett halvår kan förstås andra livshändelser påverka krisen, men jag vill ändå dra en försiktig slutsats att också kursen bidragit till förbättringen av just den känslomässiga hälsan efter 6 månader. Förbätt rad allmän hälsa kan minska både sjukdomsbörda och därmed kostnader. De använda kropps- och själs metoderna syftar ju till att stödja människans förmåga att själv bidra till sitt tillfrisknande. Då kan människor vara hälsosamt självständiga i sina liv.