Sidor

fredag 22 juli 2011

Min sons far Torgny Larsson: Jag tycker inte att våra landstingspolitiker ska komma undan så lätt!

I god retorisk stil berömmer Filippa artikeln, "en konstruktiv dialog med egna förslag" skriver hon och hennes medförfattare, Stig Nyman och att den är helt i linje med vad landstinget redan gör inom begreppet "Vårdvalet". Men hallå?.. Varför är då inte någon av de vårdgivare som Maria nämner i artikeln med i vårdvalet? Och god retorik i det här sammanhanget innebär ju även att Reinfeldt/Nyman borde ha påpekat svagheter i Marias artikel. Istället lägger de lite mjuk kritik på sig själva ...."Allt är inte färdigt, men vi fortsätter att utveckla sjukvården och har kommit en bra bit på vägen.".

Man får leta efter förklaringar till Marias problem eftersom ingenting nämns om att de är det minsta kritiska till metoderna som de vårdgivare använder som Marias nämner i artikeln, att de strider mot landstingets regler eller att det är brist på resurser för att kunna auktorisera alla nya vårdgivare. Det enda som framkommer är att "vårdgivare har möjlighet att ansöka om auktorisation och starta egna rehabiliteringsverksamheter." Det första som slår mig, har tex. Mullingstorp ansökt om auktorisation för att tex. bedriva neurologisk rehabilitering hos Sthlms landsting? Har de, men fått avslag?
Jag smsade, innan jag började skriva dethärna mailet, till Denise Lindenkranz (eller vad hon heter?) på Mullingstorp. Men, so far no svar.

Jag anar att det ligger en hund begraven, en uggla i mossen eller ett lik i en garderob i det här med att bli auktoriserad för att bedriva vård för landstinget! och jag tycker inte att våra landstingspolitiker ska komma undan så lätt!

Vad vet ni om det här med att ansöka om auktorisation?

Torgny

Aftonbladet Publicerad: 2011-07-20 Reinfeldt & Nyman: Vi vill göra vården mer rättvis och jämlik

Reinfeldt & Nyman: Vi vill göra vården mer rättvis och jämlik

Maria Eggers vill diskutera hur vi kan gå vidare och ytterligare fördjupa patienters nya valfrihet i samband med Vårdval Stockholm. Det är glädjande när fler engagerar sig för en bättre sjukvård för alla. Flera av hennes förslag till förbättringar inom rehabiliteringsvården är också på väg att bli verklighet.
Vi i alliansen anstränger oss för att skapa en mer rättvis och jämlik sjukvård i Stockholms län. Det arbetet innebär bland annat ökad kvalitet, kortare köer men också ett större patientinflytande. I januari 2010 infördes vårdval för specialiserad rehabilitering, som omfattar neurologisk rehabilitering.
Det innebär att vårdgivare har möjlighet att ansöka om auktorisation och starta egna rehabiliteringsverksamheter. Vårdvalet har varit uppskattat bland patienter men även hos vårdgivare då antalet auktoriserade vårdgivare som erbjuder specialiserad rehabilitering på kort tid har fördubblats. Allt är inte färdigt, men vi fortsätter att utveckla sjukvården och har kommit en bra bit på vägen.
Vår ambition är att fortsätta att utöka vårdvalet inom de områden där det gynnar kvaliteten och patienternas tillgänglighet till vård. Redan under nästa år införs vårdval för sjukgymnastik och primärvårdsrehabilitering. Det innebär att fler snabbare får bättre hjälp att komma tillbaka efter sjukdom eller skada.
Det är med en sådan här konstruktiv dialog med egna förslag till förbättringar som svensk sjukvård fortsätter att utvecklas i rätt riktning.
Filippa Reinfeldt, (M)
Hälso- sjukvårdslandstingsråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms län. Stig Nyman, (KD) Äldre- och forskningslandstingsråd och ansvarig för rehabilitering.
Anna Andersson
DEBATT Jag är obotligt sjuk – låt mig välja min egen rehabilitering

torsdag 21 juli 2011

Aftonbladet Debatt Publicerad: 2011-07-17

Jag är obotligt sjuk – låt mig välja min egen rehabilitering | Debatt | Aftonbladet 2011-07-21
Jag är obotligt sjuk – låt mig välja min rehabilitering
ALS-sjuk mamma: Det räcker inte med sjukgymnastik och en utflykt till ett vackert slott
Till Filippa Reinfeldt, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm. Att få besked om en obotlig sjukdom som har progressiv framfart, när man är en ensamstående mamma till en son som bara är två år – den chocken och smärtan är obeskrivlig. I mitt fall är det ALS, en sjukdom som leder till att hela kroppens muskler långsamt förlamas.
Jag tror inte att någon kan förstå hur fruktansvärt det är. Hur gör man? Hur hanterar man denna livskris?
Inte genom lite handgymnastik i alla fall, eller en föreläsning av en neurolog. Det räcker inte heller med sjukgymnastik och en utflykt till ett vackert slott, som Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Stockholms landsting har erbjudit mig.
Jag behövde en rehabilitering som verkar mer holistiskt, där jag kunde få bearbetning av den enorma chock sonen Simon, 3. det var att få en mycket allvarlig sjukdom i ung ålder. Jag behövde livsavgörande hjälp och den hjälpen fick jag på Mullingstorp. Där fanns ett stort team av kunniga terapeuter och läkare med erfarenhet av dessa svåra och allvarliga frågor. Det är ett spetsinstitut med över 25 års erfarenhet av personlig utveckling som grundades av läkaren Bengt Stern. Där fick jag påbörja en process: att bearbeta min krissituation. Detta var livsviktigt för mig och gjorde att jag kunde börja fungera som människa igen.
Jag hoppade och någon fångade upp mig.
Jag dök och någon följde med som ett stöd i djupet.
Jag tappade styrfart och någon gav mig en extra knuff.
Jag släppte taget och kände att jag hade tillit till livet.
Tack vare min självvalda rehabilitering har jag börjat acceptera förändringen i mitt liv. Jag har bekostat min rehabilitering via en stödgala samt hjälp från nära och kära. Jag har också skuldsatt mig. Landstinget i Stockholm har erbjudit mig ”19 dagar i slutenvård på Humlegården”. Jag undrar vad den kostar i jämförelse med 19 dagar på Mullingstorp? Jag har behov av att resa till Mullingstorp igen. Där får jag den rätta hjälpen och den fysiska och psykiska förändringen blir mer hanterbar. Min fysik blir stärkt och hjälpt av doktor Nie's akupunktur och av Susanne Johanssons Energy Cell Treatment. De är inte heller godkända vårdgivare. Jag får alltså inte välja min rehabilitering själv. Trots att jag vet att det hjälper just mig, i min situation. Enligt uppgift har USA och Australien kommit mycket längre angående medborgarnas rätt att få välja sin egen rehabilitering. Vi är alla helt olika, har olika behov och är i olika faser i livet. Valfrihet är moderaternas ledord. Vad innebär det? Vem får ta del av den? Ja, inte är det en ensamstående, sjuk mamma till en treårig son. Jag känner en enorm frustration och förtvivlan inför att det varken finns mångfald eller vårdval för mig och mina behov. Jag är 42 år, inte 80, och min son är 3 år, inte 23! Jag vill väcka debatt i denna fråga NU – för det är NU min tid är. Jag vill visa hur vi sjuka och svaga egentligen har det. Vi behöver hjälp. Vi behöver göra vår röst hörd i samhället, som vi är en del av. Därför ber jag er att inte blunda för våra behov, våra berättelser och för vår existens. Jag föreslår förändringar till det bättre genom:
Att noga beakta individens önskemål och behov.
Att öka konkurrensen, med fler godkända vårdgivare.
Att kontinuerligt granska alla vårdgivare.
Målet är att vi med vårdbehov får välja vår egen rehabilitering genom en mer utvecklad dialog mellan oss och landstinget. Jag uppmanar Landstingets Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Stockholm, med Filippa Reinfeldt i spetsen, att ändra reglerna: Ge oss rätten att välja vår egen rehabilitering!
Maria Eggers