"Hela min värld rasade och mina älskade barn togs ifrån mig"

För ungefär ett år sedan skrev signaturen Emelie om hur hennes barn togs ifrån henne. Insändaren lästes av många och väckte mycket engagemang. Nu ett år senare skriver hon om hur situationen ser ut i dag.
September 2015 var den värsta månaden i mitt liv. Det var månaden då hela min värld rasade och mina älskade barn togs ifrån mig. Barnen togs ifrån mig av anledningar som var helt oförståeliga. Jag har kämpat så hårt för att få hem dem så att jag många gånger blivit sjuk och utmattad. Men jag vägrar att ge upp.

Här kan ni läsa den första insändaren: Ni förstör mina barns liv
Varje gång jag träffar barnen så fylls mitt hjärta med glädje, men samma sekund också sorg eftersom jag vet att inom några timmar måste jag säga hejdå igen. Jag känner mig så maktlös. Jag ser sorgen i mina barns ögon varje gång vi måste säga hejdå. Det är socialen som har gjort fel!
Barnen är förstörda och vilsna, och det förstör mig som mamma. Från att jag fått träffa dem två gånger i veckan hela dagar och ha dem över nätterna på helger så har socialen nu ändrat till två gånger i månaden i två timmar. Mina barn mår psykiskt dåligt över detta och det ser man direkt på dem.
Min framtid är redan planerad och den innehåller mina barn, skola, hus, jobb och allt som tillhör en framtid och familj. Men så länge socialen håller på så här så vet jag också att mina barns uppväxt påverkas extremt negativt. Barnen tappar fokus på det som behövs och tänker bara på att dem vill hem, min dotter tjatar hela tiden om det när vi ses.
Jag lever för mina barn och kommer aldrig ge upp denna kamp så länge jag står på mina ben!

Emelie