Pappas begravning

För några dagar sen begravdes min pappa i havet, Tack för din kärlek till mig och Bea samt Simon och Julian tack för allt du gav oss. Du fick mig att älskar havet och vi var dina små delfiner. Tack för din humor humör och många skratt du var Malmös egna Charlie Chaplin och för att hedra ditt minne så här kommer nu Charlie Chaplin låt Smile av Nat King Cole https://youtu.be/_X7mEmT7JWs

Jag har förlåtit dig och jag älskar dig så mycket och forever.

 

Jag vill träffa min son!

 Jag vill uttrycka den oerhörda frustration jag känner över att SOC resonerar som dem gör angående min sons ”vacklande” mående eller hur han nu mår.

”Det har varit lite upp och ner" skriver de, "inget farligt men vi vill avvakta lite med umgänge”. Som om avvakta med umgänge skulle göra honom lugnare? Inget kan vara mer feltänkt. Och det gör mig rasande i detta läge. 

Det har nu gått fyra månader sen jag träffade min son, på grund av Corona, och det är förståeligt - men nu när  läget är annorlunda finns det all anledning att ses. De sjuksköterskor som kommer från ASIH(Avancerad Sjukvård I Hemmet), till mig dagligen har dessutom betonat att smittrisken är minimal, nästintill obefintlig, om min son skulle komma hit. Om han bär munskydd och är noga med handhygienen är han utom fara. Alla mina assistenter följer de basala hygienrutinerna väl och bär munskydd. Och jag som har respirator hostar inte, och kan därför inte smitta, eller själv bli smittad via luften.

Det ska inte nog betonas att mamma och pappa är de viktigaste figurerna i ett barns liv och så kommer det alltid att vara (läs forskning och barnkonventionen https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/). Att undanhålla föräldrarna från barnet skickar ju helt fel signaler till barnet. Signaler som att det skulle vara något fel på föräldrarna - att det är de som får min son upprörd - när det är precis tvärtom.
Han behöver mest av allt träffa mig, sin älskade moder som gör allt för honom. Finns ingenting i världen som skulle skapa mer lugn i hans själ. Jag vet att han skulle bli lugnare då. Min son älskar mig. Är mån om mig och VILL vara mycket mer med mig än vad SOC tillåter.

Om jag skriver om detta på sociala medier, som är min kanal, då hotar SOC mig att jag inte får träffa min son. Det är maktmissbruk och mot Sveriges Rikes lag om yttrandefrihet.
 
Maria Eggers

BLACK LIVES MATTER!

#blackouttuesday

We need to open our eyes to see what's happening in our society. The police officer that murdered George Floyd had 18 warnings. Why was he, this white police officer, still working Trump? Wake up!

#blackouttuesday

Vi måste öppna våra ögon och se vad som händer i vårt samhälle. Polisen som mördade George Floyd hade 18 varningar. Varför får han, denna vita polis, jobba kvar Trump? Wake up!

PAPPA

Min pappa var en blandning av Matisse och Charlie Chaplin. Han älskade havet, fåglar, sina flickor och sin mormor. Han ville bli fosterpappa till Simon, men fick cancer och det största av allt var att han inte var rädd för döden. Jag älskar dig mer än jag visste och må du vila i frid Pappa.

Anna Takanen

Superdupergrattis min kära vän och jag kan lyssna på din bok, jippie! Sörjen som blev, Anna Takanen (2019)
"Sörjen som blev" 1a på Akademibokhandelns skönliteraturlista över böcker som sålde mest föregående vecka. V43. 

Från min vän:

Hej Björn!
Jag fick tips om er podcast under min nu årliga längre vårresa där jag söker kombinera resa med jobb och reflektion.
Då jag började lyssna bakifrån (från det senaste avsnittet) nämndes din "diagnos" och jag gissade att det var något som vi i vanliga fall kallar bokstavskombination - inte den treställiga kombination som jag idag tog del av i det tredje avsnittet jag lyssnade på.

Jag blev särskilt berörd då jag sedan länge följt en mycket speciell vän, Maria Eggers, i hennes resa med ALS. Att få gåvan att följa henne har gett mig mer än den vänskap vi hade sedan tidigare.
Jag tror det är mycket svårt att närma sig vissa frågor utan att själv vara där - eller åtminstone i närheten. Detta har jag fått en oerhörd respekt för.
Redan då min far gjorde en resa med en obotlig sjukdom för 20 år sedan, insåg jag att attityd, vägval och handlande är så djupt, personligt och individuellt då det kommer till de största frågorna i livet. Utifrån kan man inte göra mycket mer än finnas där och vandra tillsammans på något sätt.

Jag skriver för att nämna att Maria är en fantastisk person som nu levt med ALS i 8 år. Precis som för Stephen Hawkin stannade sjukdomen upp då hon fick respirator. Hon lever ett rikt intellektuellt liv och har en fantastisk energi. För några år sedan var hon huvudperson i ett hiphop-drama i Visby trots att hon var totalförlamad. Hennes idéer och energi slutar aldrig flöda.
Då/om tiden någon gång är rätt, kan en kontakt förhoppningsvis vara ömsesidigt berikande.
Redan innan jag förstod vilken diagnos du fått, tänkte jag att Marias situation skulle vara intressant i er fina podcast. Den berör de stora existentiella frågorna på så många sätt. Nu har denna beröring växt även till en personlig.

Kram
/Tom

 www.björnochnavid.se.