Hur är det för barn att leva med en mamma som har en allvarlig sjukdom?

Hur är det för barn att leva med en mamma som har en allvarlig sjukdom? Några tror att det är farligt för barnet, för att barnet inte kan hantera att mamma kanske ska dö och att barnet kan känna skuld. Men jag tror att man ska prata med barnet om vad som händer och även förklara för barnet att det är inte dess fel att mamma är sjuk och att ibland är mamma ledsen för att hon är sjuk men det tar mamma hand om själv genom hjälp av andra. Det är även viktigt att lyssna och svara på barnets frågor och på hur barnet känner inför att mamma är sjuk. Barn lever i nuet och tänker inte på vad som ska komma och de har en enorm anpassnings förmåga och vill vara nära sin mamma även om hon är sjuk. Det är det ända viktiga. En förälder ska framför allt ge grundläggande omsorg och känslomässig tillgänglighet och det kan man göra även om man har ALS. Nu vill jag få fram fler berättelser om barn som lever med en sjuk mamma eller pappa.

Empati kommer innefrån.

Vi svenskar är konflikträdda, låt oss lära av barnen och inte tvärt om. Låt oss inte tvinga barnen att säga förlåt när dem inte är redo för det. Ibland behöver dem lite tid  för att sen säga förlåt från hjärtat och då kan förlåt sägas på olika sätt och inte genom ord. Ofta kommer ordet förlåt när dem är lite äldre, runt 7 år. När dem är yngre är det mer genom handling. 

Empati kommer innefrån, det tror jag. 

Eggerskans Assistenter

Det här är mina nya assistenter. Dem är väldigt bra och fina. Därför har jag möjlighet att leva ett bättre liv och därmed blogga mer.

Tara

Personlig Assistent sökes!

Personlig Assistent sökes!

Min sons far Torgny Larsson: Jag tycker inte att våra landstingspolitiker ska komma undan så lätt!

I god retorisk stil berömmer Filippa artikeln, "en konstruktiv dialog med egna förslag" skriver hon och hennes medförfattare, Stig Nyman och att den är helt i linje med vad landstinget redan gör inom begreppet "Vårdvalet". Men hallå?.. Varför är då inte någon av de vårdgivare som Maria nämner i artikeln med i vårdvalet? Och god retorik i det här sammanhanget innebär ju även att Reinfeldt/Nyman borde ha påpekat svagheter i Marias artikel. Istället lägger de lite mjuk kritik på sig själva ...."Allt är inte färdigt, men vi fortsätter att utveckla sjukvården och har kommit en bra bit på vägen.".

Man får leta efter förklaringar till Marias problem eftersom ingenting nämns om att de är det minsta kritiska till metoderna som de vårdgivare använder som Marias nämner i artikeln, att de strider mot landstingets regler eller att det är brist på resurser för att kunna auktorisera alla nya vårdgivare. Det enda som framkommer är att "vårdgivare har möjlighet att ansöka om auktorisation och starta egna rehabiliteringsverksamheter." Det första som slår mig, har tex. Mullingstorp ansökt om auktorisation för att tex. bedriva neurologisk rehabilitering hos Sthlms landsting? Har de, men fått avslag?
Jag smsade, innan jag började skriva dethärna mailet, till Denise Lindenkranz (eller vad hon heter?) på Mullingstorp. Men, so far no svar.

Jag anar att det ligger en hund begraven, en uggla i mossen eller ett lik i en garderob i det här med att bli auktoriserad för att bedriva vård för landstinget! och jag tycker inte att våra landstingspolitiker ska komma undan så lätt!

Vad vet ni om det här med att ansöka om auktorisation?

Torgny

Aftonbladet Publicerad: 2011-07-20 Reinfeldt & Nyman: Vi vill göra vården mer rättvis och jämlik

Reinfeldt & Nyman: Vi vill göra vården mer rättvis och jämlik

Maria Eggers vill diskutera hur vi kan gå vidare och ytterligare fördjupa patienters nya valfrihet i samband med Vårdval Stockholm. Det är glädjande när fler engagerar sig för en bättre sjukvård för alla. Flera av hennes förslag till förbättringar inom rehabiliteringsvården är också på väg att bli verklighet.
Vi i alliansen anstränger oss för att skapa en mer rättvis och jämlik sjukvård i Stockholms län. Det arbetet innebär bland annat ökad kvalitet, kortare köer men också ett större patientinflytande. I januari 2010 infördes vårdval för specialiserad rehabilitering, som omfattar neurologisk rehabilitering.
Det innebär att vårdgivare har möjlighet att ansöka om auktorisation och starta egna rehabiliteringsverksamheter. Vårdvalet har varit uppskattat bland patienter men även hos vårdgivare då antalet auktoriserade vårdgivare som erbjuder specialiserad rehabilitering på kort tid har fördubblats. Allt är inte färdigt, men vi fortsätter att utveckla sjukvården och har kommit en bra bit på vägen.
Vår ambition är att fortsätta att utöka vårdvalet inom de områden där det gynnar kvaliteten och patienternas tillgänglighet till vård. Redan under nästa år införs vårdval för sjukgymnastik och primärvårdsrehabilitering. Det innebär att fler snabbare får bättre hjälp att komma tillbaka efter sjukdom eller skada.
Det är med en sådan här konstruktiv dialog med egna förslag till förbättringar som svensk sjukvård fortsätter att utvecklas i rätt riktning.
Filippa Reinfeldt, (M)
Hälso- sjukvårdslandstingsråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms län. Stig Nyman, (KD) Äldre- och forskningslandstingsråd och ansvarig för rehabilitering.
Anna Andersson
DEBATT Jag är obotligt sjuk – låt mig välja min egen rehabilitering